Sitter här och har lite småtråkigt och lyssnar på Brittans låt "Amnesia"( http://www.youtube.com/watch?v=e6GXJ3pBbkk) den har fastnat i mitt huvud och jag har gått runt och nynnat på den hela helgen medan vi tömt det gamla sovrummet och skruvat lös lister och "projekterat" :-) Har inte hunnit få upp tapeterna i helg men har däremot "flyttat" klart sovrummet och gjord en stor del av underarbetet. Vågade oss även på att kika under mattan och såg att amatör-reparatörerna som repade vårt hus så "snyggt" på 60-talet även passat på att spika masonitskivor över orginalgolvet. Inser att min dröm om vitlaserat gammeldags trägolv får stanna vid att vara...just det, en dröm! Och att det är att ta sig vatten över huvudet att börja ta fram alla orginal golv på övervåningen nu. Vi lägger ett ljust ek (klick) golv över och låtsas som att det regnar ;-) Det blir fint det med, det mesta är faktiskt finare än den bruna plastmattan som ligger där nu. Om planeringen håller så blir det tapetsering imorgon eller på onsdagkväll och golvläggning på söndag :-)
Det är så roligt att få tillbaks inspirationen med att fortsätta "fixa" här i huset! Jag älskar att se förändringarna och känna hur man får fram det "gamla" och ljusa! Är inte alls sugen på att byta hus just nu, vi får trängas lite men det finns ju storfamiljer som tränger ihop sig i små lägenheter & överlever, så jag ska nog överleva utan min Walk-in Closet och eget pysselrum ;-)
I helgen har jag återigen reagerat över Bristen på jämställdhet i våran omgivning. My God! hur kan endel tjejer vara så otroligt korkade och ställa upp som morsa till sin egen man/sambo? Jag har så svårt att förstå det? Jag är uppväxt i en familj där båda föräldrarna hjälpts åt och arbetat som ett team och det har gett mig en jämnställd syn på livet som jag har trott att alla delar?! Ändå har jag,innan vi fick barn, levt lyckligt omedveten om att många familjer är kvar på samma nivå som på 30-talet med en fru som är hemma och tar hand om barn och hushåll och passar upp sin man, med en viss skillnad...dessa fruar arbetar oftast heltid också!
... Och vet ni vad det VÄRSTA är? Att det är inte DET som förvånar, utan däremot verkar det ganska chokerande om en man faktiskt själv väljer att vara delaktig i sin familj och sina barns uppväxt!!! Ingen verkar tro att det kan väljas frivilligt utan då är det naturligtvis så att killen i fråga har en jävla bitch till fru som sääkert tvingar honom till det! (Yeah right)
Om man får ta hand om hem & barn själv, är det inte ungefär det samma som att vara ensamstående då? Förrutom att man inte har möjlighet att träffa en någon som Vill dela sitt liv tillsammans med en?
Eller är det jag som har omåttligt stora krav på jämställdhet & enbart är en jävla bitch som inte "låter" min man göra som han vill(näe för det är klart att jag har honom fastlåst i koppel så att han inte kan gå ut om han vill..yeah right)och tvingar honom till att dela familjelivet med mig?
Det tål att tänkas på!
Nu ska jag slänga i mig en macka och åka och hämta barnen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar